Open Banking vs Myndighetsdata: Vad ger bäst resultat?

Vilken väg är smartast för kreditkontroller?

För svenska banker och kreditbolag handlar verifiering av kunddata inte bara om regelefterlevnad – utan om riskprecision, konvertering och beslutstid.

Med växande krav på realtidsbeslut ställer många kreditgivare frågan:

• Hur kan vi verifiera inkomster och levnadskostnader utan manuella kompletteringar?
  
• Finns det alternativ till Open Banking för aktuell info?
  
• Går det att få API-åtkomst till Skatteverkets arbetsgivarinfo eller Kronofogden?
  

Den här artikeln jämför två vanliga metoder – Open Banking och Myndighetsdata – för att se vilken som ger er färsk och relevant information utifrån era mål, KPI:er och risknivå.

Därför är Open Banking fortfarande relevant

Open Banking ger kreditgivare nya insikter om kundernas ekonomi utifrån detaljer kring varje transaktion. Detta gör det möjligt att: 

• Se transaktionsmönster över inkomster och utgifter
  
• Fånga beteenden kopplade till sparande och konsumtion
  
• Snabba upp kreditbeslut baserat på faktiska pengaflöden
  

Open Banking är alltså värdefullt för att upptäcka riskbeteenden som spelmissbruk eller lånebetalningar som inte syns på UC.

Men när det gäller att säkra inkomst och anställning räcker det sällan hela vägen.

Brister med Open Banking som en del av kreditbedömning

Trots att Open Banking har öppnat upp för långivare och låneförmedlare att hämta mängder av transaktioner från kundens konto, upplever flera långivare utmaningar:

• Det täcker inte alla ansökningar
  Många kunder hoppar av när de tvingas att dela kontodata. Tekniska problem uppstår om de har flera banker, delade konton eller använder kreditkort i vardagen.
  
• Låneansökan blir skör
  Flera inloggningar på varje bank leder till att kunder skickas vidare fram och tillbaka varje gång som ger högre avhopp. Är det kunden som försöker undvika kontrollen – eller bara teknikstrul? Det blir svårt att avgöra.
  
• Otydliga inkomster
  Transaktionerna visar nettobelopp som satts in på kontot – inte verifierad bruttolön, arbetsgivare eller anställningsform.
  

Resultatet blir att bra kunder riskerar att hoppa av, samtidigt som risken för att få in lönefuskare kvarstår.

Myndighetsdata: Den nya standarden

Allt fler långivare i Sverige kompletterar eller ersätter Open Banking med myndighetsdata – samma källor de redan använder i samband med kreditupplysningen:

• Skatteverket – färsk månadsinkomst före skatt, ersättningstyper, anställning och arbetsgivare eller brist av den.
  
• Kronofogden – skulder, betalningsanmärkningar och betalningsförelägganden innan förfrågan har behandlats.
  

Till skillnad från uppgifterna i kreditupplysningen, hämtas dessa direkt med kundens samtycke, långt innan de blir publika. Det öppnar upp för att få med de senaste uppdateringarna på en detaljnivå som saknades tidigare. 

Exempel: istället för att uppskatta en kunds årsinkomst baserat på transaktioner, får man bruttobelopp per månad, inkomsttyp och arbetsgivare – direkt från källan.

I Norge och övriga Norden används denna typ av info flitigt av bankerna och skapar en enkel hantering av varje ansökan. Finland har nyligen fått arbetsgivarregister, vilket blivit stor succe, medan den svenska marknaden ligger något efter.

Jämförelse: Open Banking vs. Myndighetsdata

Bolag som har jobbat med både Open Banking och Myndighetsdata ser tydliga skillnader mellan dessa datakällor - både i deras kundflöde och i låneportföljen.

När passar respektive metod?

Open Banking är bäst för:

• Att uppskatta kundens kostnader och återkommande betalningar
  
• Att komplettera med riskindikatorer från specifika utgifter
  

Verifierad myndighetsdata är bäst för:

• Snabba, konfidentiella beslut
  
• Att minska bedrägerier
  
• Att rädda fler bra kunder som annars faller bort pga långsam hantering eller brist på data
  
• Att frigöra resurser i handläggningen
  

Några kreditbolag jobbar med båda datakällor för att få full täckning, medan andra väljer att uppgradera sina rutiner som tidigare byggde på Open Banking.
En långivare som har testat båda vägar har summerat:

“För oss räcker myndighetsdata gott och väl för att få detaljer vi vill ha utan att inskränka på kundens integritet.”

Slutsats: Precision och enkelhet vinner

Era kreditbeslut bara så starka som underlag ni bygger dem på.
Open Banking öppnade dörren till snabbare beslut – men myndighetsdata sätter nu standarden för säkerhet och förmågan att skala upp kundintag utan att dra upp kostnader.

För kreditbolag som vill höja konverteringen, minska bedrägerier och skapa en smidigare kundresa är nästa steg att bygga grunden på Myndighetsdata – och använda Open Banking för att komplettera KALP där det ger mervärde. 

‍

‍

👉 Vill du se hur banker redan använder Skatteverket och Kronofogden i sina flöden för att både stoppa bedragare och rädda kvalificerade kunder? 

Läs om hur GF Money säkrade sina kreditbeslut med verifierade inkomster och betalninsförelägganden